Laddar sidan
Fjärrvärme, el, vatten och avfall skiljer sig med hundratals kronor per kvadratmeter mellan kommuner. Här är siffrorna.
Publicerad · Faktagranskad
Driftkostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall i ett flerbostadshus ligger på 493 kronor per kvadratmeter och år för medianen av Sveriges kommuner (2025). Spännvidden är stor: från 240 kronor i den billigaste kommunen till 654 i den dyraste - alltså mer än en fördubbling för samma referensfastighet.
Talen kommer från Nils Holgersson-undersökningen, som varje år räknar kostnaden för en och samma referensfastighet - ett flerbostadshus på 1 000 kvadratmeter med 15 lägenheter - i samtliga 290 kommuner. Eftersom fastigheten är identisk beror hela skillnaden på kommunens taxor och priser, inte på husets skick eller storlek. Undersökningen görs av en grupp bostadsorganisationer och publiceras via Kolada som öppna data.
Medianen ligger på 232 kronor per kvadratmeter och år, med ett spann mellan 135 och 314. Det innebär att en förening i en dyr fjärrvärmekommun betalar mer än dubbelt så mycket som en i en billig - för samma värme i samma hus. Fjärrvärme är dessutom svår att byta bort på kort sikt, vilket gör posten till en strukturell förutsättning snarare än något styrelsen enkelt kan förhandla.
Medianen är 107 kronor per kvadratmeter men spannet går från 47 till 211 - drygt fyra gånger så mycket i den dyraste kommunen som i den billigaste. VA-taxan sätts av kommunen och speglar ledningsnätets skick och investeringsbehov, inte föreningens förbrukning. Höga VA-kostnader är därför sällan något föreningen kan påverka, men de förklarar en avgiftsnivå som annars kan se omotiverad ut.
Jämför alltid mot den egna kommunen först, inte mot riksmedianen - kommunen är det som faktiskt styr taxan. Ligger föreningen högt mot sin egen kommuns nivå handlar det om huset: injustering av värmesystemet, klimatskal, ventilation eller läckage. Ligger kommunen högt mot riket är det en förutsättning att planera för i budget och underhållsplan, inte ett fel att åtgärda. Väderjustering behövs också: en kall vinter höjer värmekostnaden utan att något är fel, vilket mäts i graddagar.
Kronor per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall. Riksmedianen är 492,8 kr/kvm.
| Kommun | Fjärrvärme | El | Vatten och avlopp | Avfall | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Essunga | 0 | 129,7 | 88,7 | 21,2 | 239,5 |
| Kävlinge | 0 | 157,3 | 77,7 | 12,7 | 247,7 |
| Båstad | 0 | 132,7 | 106,5 | 9,9 | 249,1 |
| Gullspång | 0 | 117,1 | 118 | 21,2 | 256,3 |
| Laholm | 0 | 145,2 | 91,6 | 26 | 262,9 |
| Vaxholm | 277 | 135 | 207,3 | 34,5 | 653,7 |
| Trosa | 277 | 132,5 | 210,8 | 32,7 | 652,9 |
| Nora | 310 | 145,8 | 162,6 | 34,4 | 652,7 |
| Nordanstig | 288 | 133 | 191,2 | 22,6 | 634,9 |
| Älvdalen | 314 | 111,2 | 164,2 | 43,5 | 632,8 |
De fem billigaste och de fem dyraste av 290 kommuner, 2025. Källa: Nils Holgersson-undersökningen via Kolada, öppna data. Referensfastighet: flerbostadshus 1 000 kvm, 15 lägenheter.
Qalkylera jämför era faktiska siffror mot rätt SNI-kod och storleksklass. Prova utan kort.