Vad kostar driften i en bostadsrättsförening?
Fjärrvärme, el, vatten och avfall skiljer sig med hundratals kronor per kvadratmeter mellan kommuner. Här är siffrorna.
Kort svar
Driftkostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall i ett flerbostadshus ligger på 493 kronor per kvadratmeter och år för medianen av Sveriges kommuner (2025). Spännvidden är stor: från 240 kronor i den billigaste kommunen till 654 i den dyraste - alltså mer än en fördubbling för samma referensfastighet.
Vad siffrorna bygger på
Talen kommer från Nils Holgersson-undersökningen, som varje år räknar kostnaden för en och samma referensfastighet - ett flerbostadshus på 1 000 kvadratmeter med 15 lägenheter - i samtliga 290 kommuner. Eftersom fastigheten är identisk beror hela skillnaden på kommunens taxor och priser, inte på husets skick eller storlek. Undersökningen görs av en grupp bostadsorganisationer och publiceras via Kolada som öppna data.
Fjärrvärmen är den tyngsta posten
Medianen ligger på 232 kronor per kvadratmeter och år, med ett spann mellan 135 och 314. Det innebär att en förening i en dyr fjärrvärmekommun betalar mer än dubbelt så mycket som en i en billig - för samma värme i samma hus. Fjärrvärme är dessutom svår att byta bort på kort sikt, vilket gör posten till en strukturell förutsättning snarare än något styrelsen enkelt kan förhandla.
Vatten och avlopp varierar mest procentuellt
Medianen är 107 kronor per kvadratmeter men spannet går från 47 till 211 - drygt fyra gånger så mycket i den dyraste kommunen som i den billigaste. VA-taxan sätts av kommunen och speglar ledningsnätets skick och investeringsbehov, inte föreningens förbrukning. Höga VA-kostnader är därför sällan något föreningen kan påverka, men de förklarar en avgiftsnivå som annars kan se omotiverad ut.
Så tolkar en styrelse siffrorna
Jämför alltid mot den egna kommunen först, inte mot riksmedianen - kommunen är det som faktiskt styr taxan. Ligger föreningen högt mot sin egen kommuns nivå handlar det om huset: injustering av värmesystemet, klimatskal, ventilation eller läckage. Ligger kommunen högt mot riket är det en förutsättning att planera för i budget och underhållsplan, inte ett fel att åtgärda. Väderjustering behövs också: en kall vinter höjer värmekostnaden utan att något är fel, vilket mäts i graddagar.
Billigaste och dyraste kommunerna
Kronor per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall. Riksmedianen är 492,8 kr/kvm.
| Kommun | Fjärrvärme | El | Vatten och avlopp | Avfall | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Essunga | 0 | 129,7 | 88,7 | 21,2 | 239,5 |
| Kävlinge | 0 | 157,3 | 77,7 | 12,7 | 247,7 |
| Båstad | 0 | 132,7 | 106,5 | 9,9 | 249,1 |
| Gullspång | 0 | 117,1 | 118 | 21,2 | 256,3 |
| Laholm | 0 | 145,2 | 91,6 | 26 | 262,9 |
| Vaxholm | 277 | 135 | 207,3 | 34,5 | 653,7 |
| Trosa | 277 | 132,5 | 210,8 | 32,7 | 652,9 |
| Nora | 310 | 145,8 | 162,6 | 34,4 | 652,7 |
| Nordanstig | 288 | 133 | 191,2 | 22,6 | 634,9 |
| Älvdalen | 314 | 111,2 | 164,2 | 43,5 | 632,8 |
De fem billigaste och de fem dyraste av 290 kommuner, 2025. Källa: Nils Holgersson-undersökningen via Kolada, öppna data. Referensfastighet: flerbostadshus 1 000 kvm, 15 lägenheter.
Vanliga frågor
- Vad är en normal driftkostnad per kvadratmeter i en BRF?
- För fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall ligger medianen på 493 kronor per kvadratmeter och år (2025). Det avser en referensfastighet och exkluderar andra driftposter som fastighetsskötsel, försäkring, förvaltning och underhåll.
- Varför skiljer sig kostnaderna så mycket mellan kommuner?
- Fjärrvärmepris, VA-taxa, elnätsavgift och avfallstaxa sätts lokalt - av kommunen eller av det bolag som driver nätet. De speglar lokala förutsättningar som produktionsteknik, ledningsnätets skick och investeringsbehov. Samma hus kan därför kosta mer än dubbelt så mycket att driva beroende på var det står.
- Kan en förening påverka de här kostnaderna?
- Delvis. Taxorna kan föreningen inte förhandla, men förbrukningen går att påverka: injustering av värmesystemet, styrning av ventilation, tilläggsisolering och åtgärder mot läckage. Först behöver man dock veta om avvikelsen beror på huset eller på kommunens taxa - annars läggs pengar på fel sak.
- Vad är graddagar och varför spelar de roll?
- Graddagar mäter hur kallt det varit under en period och därmed hur mycket uppvärmning som faktiskt behövts. Utan väderjustering ser en kall vinter ut som en försämring i driften. En hög värmekostnad en månad med få graddagar är däremot en verklig driftsignal.
Se var ni ligger i er egen bransch
Qalkylera jämför era faktiska siffror mot rätt SNI-kod och storleksklass. Prova utan kort.