Vad kollar revisorn i bokföringen?
Väsentlighet och risk, inte post för post. Det här är områdena, i den ordning de granskas.
Kort svar
Revisorn granskar två saker: räkenskaperna och förvaltningen. Granskningen sker med stickprov utifrån väsentlighet och risk, inte post för post. I praktiken kontrolleras att balanskontona kan styrkas med underlag, att intäkter och kostnader hör till rätt period, att moms och skatter hanterats rätt, och att den interna kontrollen fungerar.
De två delarna: räkenskaper och förvaltning
Räkenskapsrevisionen prövar om årsredovisningen ger en rättvisande bild: att posterna finns, tillhör bolaget, är rätt värderade, hör till rätt period och är rätt presenterade. Förvaltningsrevisionen prövar om styrelse och verkställande direktör skött bolaget enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och stämmobeslut - att skatter betalats i tid, att kontrollbalansräkning upprättats när den skulle, att inga otillåtna värdeöverföringar skett. Den andra delen kommer ofta som en överraskning, eftersom den inte handlar om siffror alls.
Väsentlighet och risk styr urvalet
Revisorn läser inte varje verifikation. Först sätts en väsentlighetsnivå, ett belopp under vilket ett fel inte skulle påverka en läsares bedömning. Sedan bedöms var risken för fel är störst: poster som bygger på uppskattningar, poster med många transaktioner, poster där någon kan ha ett intresse av ett visst utfall. Granskningen läggs där. Konsekvensen för er: ett litet fel i en liten post passerar ofta, medan en enda post över väsentlighetsnivån granskas i detalj varje år.
Underlagen som begärs in
Huvudbok och verifikationslista för hela året, resultat- och balansräkning, SIE-4-fil, samtliga bokslutsbilagor med specifikationer av balanskontona, engagemangsbesked från banken, skattekontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, lagerinventering, låneavtal och andra väsentliga avtal, styrelseprotokoll och stämmoprotokoll. Utkastet till årsredovisning ska vara klart innan granskningen börjar - att revidera ett rörligt mål kostar tid som faktureras.
Vad som oftast blir en anmärkning
Balanskonton som inte går att specificera post för post. Periodiseringar som saknas, så att kostnader eller intäkter hamnar i fel år. Moms som inte stämmer mot inlämnade deklarationer. Skatter och avgifter betalda för sent. Lån till närstående eller uttag som inte hanterats som lön eller utdelning. Lagervärdering utan inventeringsunderlag. Pågående arbeten i tjänste- och byggföretag, där färdigställandegraden är en uppskattning och därmed en riskpost per definition.
Vanliga frågor
- Kollar revisorn varje verifikation?
- Nej. Granskningen bygger på stickprov utifrån väsentlighet och risk. Revisorn bedömer först om den interna kontrollen är tillförlitlig och väljer sedan ut poster att granska i detalj - de största beloppen, de mest riskfyllda områdena och ett urval från resten. Att en post inte granskats betyder inte att den är godkänd.
- Vad händer om revisorn hittar ett fel?
- Om felet är under väsentlighetsnivån noteras det ofta och rättas i nästa period. Är det väsentligt begärs rättelse innan årsredovisningen fastställs. Rättas det inte kan revisorn lämna en modifierad revisionsberättelse, vilket är synligt för banken, Skatteverket och alla som hämtar årsredovisningen från Bolagsverket. Det är därför billigare att hitta felen själv först.
- Skiljer sig granskningen mellan branscher?
- Riskbedömningen gör det. I byggverksamhet står pågående arbeten och färdigställandegrad i centrum. I handel och restaurang är det lagervärdering, svinn och rätt momssats. I tjänsteföretag är det periodisering av intäkter och ofakturerad tid. I vård är gränsdragningen mot momsfri verksamhet det som prövas. Samma revisionsstandard, olika fokus.
Se var ni ligger i er egen bransch
Qalkylera jämför era faktiska siffror mot rätt SNI-kod och storleksklass. Prova utan kort.